Sedan år 2010 pågår vid Turun yliopisto ett massivt forskningsprojekt som undersöker hur händelser under graviditeten och den tidiga barndomen påverkar barns utveckling. FinnBrain-projektet har samlat in data från 4 000 familjer från graviditeten framåt. Sammanlagt 11 000 individer deltar i projektet, såväl barn som mammor och pappor. Projektets vetenskapliga bredd är exceptionell och innefattar bland annat forskningsområdena molekylär genetik, mikrobiologi, pediatri, barnpsykiatri, neurovetenskap, inre medicin, sociologi, pedagogik och psykologi.
– Från gener till sociologi, konstaterar professorn i integrativ neurovetenskap och psykiatri Hasse Karlsson.
Karlsson har lett projektet sedan dess början. Han säger att projektet är ett av de största i sitt slag i hela världen. Inom FinnBrain arbetar över 100 forskare, varav 42 är doktorander. Forskningsprojektet verkar under medicinska fakulteten vid Turun yliopisto men inom projektet verkar många olika så kallade work packages. De forskar t.ex. i barnets språkutveckling, hjärnans utveckling, somatiska sjukdomar, emotionell utveckling, och kopplingen mellan tarmsystemet och hjärnan. Grunden till projektet ligger i frågan hur moderns stress under graviditeten påverkar fostrets utveckling och senare barnets hälsa. Man vet att stress har kopplingar till många sjukdomar, men man känner dåligt till de tidiga mekanismerna - exakt hur påverkar stressen oss?
Moderns stress kan ha långtgående verkningar
Redan nu har FinnBrains forskare hittat att ju mer stress modern upplever under graviditeten, desto större är risken för återkommande luftvägsinfektioner hos barnet. FinnBrains forskare har bevisat att stress under graviditeten också kan påverka barnets temperament samt att den prenatala stressen kan ha negativa effekter på barnets känsloreglering.
Hittills har ett femtiotal vetenskapliga artiklar publicerats inom projektet. Alla publicerade artiklar är värda att firas, något raden av färggranna prosecco-flaskor i professorsrummet påminner om. Varje flaska bär titeln av den publicerade artikeln prydligt textad på ett vitt klistermärke.
– När första FinnBrain-artikeln publiceras i Science skålar vi i champagne, skrattar Hasse Karlsson.
Familjerna som deltar är frivilliga. Omkring 70 procent av de tillfrågade har ställt upp, en anmärkningsvärt hög siffra, påpekar Karlsson.
– Våra egna forskningsskötare var stationerade vid mödrarådgivningen och de kunde berätta om projektet på ett sätt som gav resultat. Forskningsprojekt som söker upp frivilliga via hemskickade brev brukar landa på omkring tjugo procent.
I praktiken har FinnBrain samlat data från snäppet under hälften av alla nyfödda i Åboregionen och på Åland under 2,5–3 år. Idén är att följa familjerna så länge det går - siktet ligger på 100 år.
Svårt att få finansiering
FinnBrain är till 95 procent finansierat med hjälp av extern finansiering och har hittills fått 6 miljoner euro i forskningsbidrag. Det är utmanande att få finansiering för långvariga, tvärvetenskapliga forskningsprojekt då de flesta bidrag beviljas för 1–2 år i taget, medger Hasse Karlsson. Forskningsprojektet har finansiering till slutet av år 2019, men framtiden är oviss.
– Ibland känner jag mig mer som en tiggare än en forskare. Faktum är att det vore lättare att få finansiering till ett snävare definierat projekt, men samtidigt är det vår bredd som gör FinnBrain unikt.
Förutom att man tack vare sin bredd kan idka tvärvetenskaplig forskning i det egna projektet kan andra projekt också ha nytta av FinnBrains grundforskning. Den mängd data som FinnBrain samlat in utgör en slags nationell databank som kan utnyttjas av vem som helst, konstaterar Karlsson.
Eschnerska stiftelsen har understött FinnBrain med 62 200 euro år 2017 och med 22 200 euro år 2018. Understödet har använts till att hyra en bil som en forskningsskötare använder för att göra hembesök till familjer i utmanande livssituationer och till att skapa informationsmaterial till mödrarådgivningen om stressens inverkning under graviditeten.